Kluven nostalgi

Jag blir så nostalgisk då jag tittar ut genom fönstret på alla elever som går förbi. I deras ögon är det så långt till allt, långt till lov, långt till jul, långt som tusan till studenten. Men faktum är att jag har redan varit här ett år och jag tycker att tiden bara susar förbi. Det är som att jag rör mig snabbare än dom. Min tid går åt som smör i solsken medan deras veckor är långa oavsett vad som händer. Deras lov är till och med långa, även fast dom känns korta.
Hur tur har dom inte som slipper vara vuxna, upptäcka allt, känna känslor för första gången. Detta tumult av känslor som dränker dom totalt.
Å andra sidan... skulle jag göra om gymnasiet? Troligtvis inte.

Magnus har åkt och jobbat i Sundsvall under veckan och kommer också att vara borta under Halloween för att jobba i Kiruna. Det är grymt trist att vara en fattig gräsänka.
Ikväll börjar i alla fall Uggly Betty om, en höstpremiär lika välkommen som solen utanför.